torsdag 30 april 2015

Vancouver - lekparkernas och vilddjurens stad

Trots all underhållning och alla påhittiga utflykter, är det ändå alltid lekparken som vinner när det gäller Ian. Som tur finns det en lekpark bakom varje hörn i Vancouver och de är alla olika. Hemifrån är jag van vid alla standardiserade parker som skall vara trygga och roliga för alla åldrar, vilket ju på riktigt betyder att de är roliga för de små och lite tråkiga för de större. Här står det vid alla lekparker vilken ålder de är menade för och vissa är faktiskt ganska utmanande och intressanta till och med för oss som är väl över 5-12 år gamla.







I all oändlighet orkar jag ändå inte klättra uppför stegar, rutscha i rör och gunga. Då är det roligt då någon (oftast Rob, han tycks vara en naturbegåvning när det kommer till wildlife spotting) viskar "Look there, see that?", och där klättrar sedan något djur som jag tidigare bara sett på högholmen. Hittills på listan på vilda djur har vi tvättbjörn, vithövdad havsörn, utter, amerikansk gråhäger, svart ekorre, kolibri och spår av bäver.





söndag 26 april 2015

Framme!

Den långa resan är över. Vi är framme hos Lotta och Rob i deras fina hus i North Vancouver och har bosatt oss i det mysiga gästrummet i källaren. Jag och Ian delar en stor skön säng och Erika fick en egen säng som vårt väl förberedda värdpar har lånat av grannarna.

Igår var första dagen här och vi började med lite lätt program, en visit till parken och sedan på eftermiddagen och köpa mat. En ordentlig runda i matbutiken är något av det roligaste när man är utomlands. Det finns så mycket nytt och spännande att man blir lite hagalen och man vill ha en massa underliga saker bara för att de inte finns hemma. 




Idag har vi vaknat klockan 4.50 och tagit en skön morgonpromenad (vi såg en tvättbjörn på vägen!) till vattnet, där vi såg Greenpeacebåten The Esperanza (den största av Greenpeace tre båtar)vid piren. Tillbaka i huset plockade vi fram påsen med pancake mix som vi shoppade igår och sedan blev det pancakes med lönnsirap för hela gänget. Nu bär det av till Farmer's Market, sedan blir det dagssömnsbiltur till lite vattenfall och sedan tivoli på kvällen. Man kan gott säga att vi trivs i Kanada!










torsdag 23 april 2015

Imorgon bär det av!!

Packandet är i full gång, och har egentligen varit det hela veckan. Verandan är fylld med saker jag har fört dit för att de skulle vara bra att ha med på resan. Nu återstår att gå igenom allt och kolla att där finns vettiga saker. Det typiska är ju att man packar med 10 par byxor och inga skjortor eller något dylikt. Med typiskt, menar jag alltså typiskt för mig. Wish me luck!




fredag 17 april 2015

Tack och adjö, blingo, min vän.

Den senaste veckan har jag inte just haft tid att blogga. På måndag kväll fick jag ett, inte så oväntat, men ändå ledsamt besked. Blingo,
klädmärket jag har sålt de senaste 2,5 åren, hade gått i konkurs. Sedan dess har varje minut vid datorn gått åt till att försöka reda ut mina egna och kunders ärenden som blivit på hälft. Med dålig framgång eftersom ganska många andra försöker göra samma sak.

Det har varit alldeles fantastiskt roligt att hålla på med hemförsäljningen. Jag är inte osocial, men jag är dålig på att ta initiativet till att träffas eller att få ytliga bekantskaper att växa och utvecklas till vänskap. Blingo har varit mitt verktyg, mitt andningshål i vardagen. Ett sätt att komma iväg hemifrån och inta en helt annan roll än den jag har här hemma med man och barn. Och vilka mänskor! Vilka underbara mänskor jag har fått träffa under min tid som blingoförsäljare. Jag tackar blingo för den här tiden och kommer alltid att minnas den med värme. Lite utebliven lön ändrar inte på den saken.

Innan jag avslutar det här kapitlet i mitt liv vill jag dock dela med mig av några tankar och funderingar som har uppstått i mitt möte med alla fina kunder och värdinnor. Jag är inte någon modeexpert men jag har spenderat tillräckligt med tid i klädbranschen för att känna att jag kan öppna mig lite om ämnet.

1. Sluta gömma dig!  Köp inte kläder som gömmer din mage, eller din rumpa eller vilken som helst del av dig själv. Det är inget fel på dig. Det finns inget som måste gömmas (i anständighetens namn finns det vissa undantag). Köp kläder som får dig att känna dig snygg, som du känner dig bekväm i.  Klä dig i en spänd trikåklänning där man ser en mage som inte är helt platt, som kanske har varit hem till några barn eller som ser ut som den gör när man tycker att det är viktigare att njuta av livet än att gå på gym fyra gånger i veckan (njuter du av att gå på gym fyra gånger i veckan är det också ok). Jag har märkt att om du tycker att du ser snygg ut, så tycker andra det också. DET ÄR OK ATT SYNAS!

2. Köp inte "målsättningsbyxor" (tavoitehousut)! Vilken vettig människa vill ha ett plagg i sin garderob vars enda uppgift är att ligga där och ropa: "Du är inte tillräckligt smal! Du är inte tillräckligt snygg! Banta! Fa på lenkki!" Har du ett mål? Arbeta för att uppnå det, ok. Lyckas du? Fira med att gå ut och köpa ett par byxor som passar dig. Lyckades du inte? Gå ut och köp ett par byxor som passar dig som du är. Köp inte en djävul på axeln.

3. Sist men inte minst, ränder. De är lodräta eller vågräta, eller så går de snett. De går inte åt rätt håll eller fel håll.


Bild: www.blingo.se

torsdag 9 april 2015

Vår på gården och andra berättelser

Barnen är sjuka. Först var det flunssa och nu är det enterovirus. Så vi är hemma. Fast det är skönt att ha hemmadag så känns det ändå instängt när man inte kan fara nånstans pga smittorisken. Jag har jättedåligt samvete för att Ian var på klubben igår och på tisdagen. Jag trodde riktigt ärligt att båda hade haft samma sjuka redan, men att Ian undkommit de otrevliga hudsymptomen. Tji fick jag! Igår fick Ian feber igen och röda prickar dök upp på hans händer. Dessa röda prickar har vi fått beundra på Erikas ansikte och kropp redan i flera dagar. Diagnos Enterovirus. Nu är det bara att leva igenom den här sjukan och bli friska tills resan.

Resan ja, den har jag inte skrivit om här för det har hela tiden kännats som att det är jättelångt dit. Men nu är det plötsligt bara två veckor kvar! Om två veckor åker alltså jag, barnen och min mamma iväg till Vancouver. Andra sidan jorden. Där skall vi hälsa på långvägasystern i fyra huisiga veckor. Mamma åker hem efter två så hemresan får jag ta på egen hand. Men det är säkert en piece of cake att åka 20 h med tre olika flyg hem från Kanada. Ett alldeles eget äventyr.

Men det här skulle ju då handla om våren. På gården. Vi är alltså helt färdiga med att bara sitta inne och vara sjuka så vi gick ut för att lufta oss lite. Och där var ju våren. Liten, i en massa skrymlen och under gammalt gräs och mellan stenar. Men överallt ser man den försöka titta fram. Och solen skiner. En stund glömmer man den dumma pricksjukan och de rinnande näsorna.


Vi har inte något galet hjälmtvång i rutschbanan, barnen hade just åkt cykel till postlådan. Bara så ni vet.








Åren då barnen har fötts har jag fått med mig hem små buskskott från landet att plantera på gården. Det här är Erikas krusbärsbuske från förra sommaren.

Och här är Ians svartvinbärsbuske från 2011






Jag tycker så mycket om att blogga just för att det får en att se på små ögonblick i vardagen, som till synes är just det, vardagliga. Men när man tittar närmare förstår man hur fint det är. Så här mycket fint hittade jag bara genom att gå ett varv runt huset. Det gör mig glad.

fredag 3 april 2015

Skaparglädje

Jag har haft grym stick- & virkiver på senaste tiden. Jag har stickat flera par sockor och blev helt galen i att prova nya virkmönster som ni såg i min senaste post med tea cozyn. Jag fortsatte med en kaffe cozy till vår pressokanna. Dessutom fick våra påskkvistar som skulle åt Moman några virkade knappblommor.




På veckoslutet var vi och firade Bobes, min farmors, födelsedag och jag skulle ha velat virka något fint åt henne också men hon ser så dåligt att det inte hade varit så lyckat. Istället bakade jag och Ian lite fröigt knäckebröd åt henne och pysslade ihop en fin liten påskig ask att ha dem i. Hemlagat är bäst!



 Ian har också fått låta kreativiteten flöda. På måndagen var vi på IKEA och inhandlade nya vattenfärger åt Ian (de förra blev ute förra sommaren och förstördes och så här länge har det tagit mig att ersätta dem...). Lådan med färger var ett ypperligt inköp. En palett med 14 färger, en behändig låda med två små koppar för vattnet och två penslar. Och fina målningar lagade han.





PS. Om man tittar på påskgräset märker man att bilderna inte är i kronologisk ordning. Hihi.