Jag sitter i tåget på väg hem efter min andra arbetsdag. Igår började jag på Stockmann i Helsingfors centrum som julhjälp. Min titel är 'myyntikunnostaja', jag vet inte vad det heter på svenska. Jag är placerad på avdelningen för damernas underkläder. Jag förbereder och lägger fram produkter för försäljning. Idag har jag hängt upp strumpor, fyllt på med underbyxor och bh:ar och satt stöldalarm på pyjamasar och underkläder. Jag har aldrig behandlat så mycket spets som jag gjort dessa två dagar. Dessutom har jag fått åka Paternoster-hiss. Den stannar inte, den bara rullar på. Och jag kan berätta att varuhuset är en labyrint och alla våningar ser likadana ut backstage. Det kommer antagligen ta flera veckor innan jag slutar tappa bort mig.
Själva jobbet är roligt och arbetskamrarerna verkar som ett bra gäng, men arbetstiderna är inte helt kloka. Jag jobbar fem dagar i veckan kl 6-10. Idag har jag stigit upp kl 04.00. Det ledsamma är att jag inte ser barnen på morgonen. Jag får inget mys och inga varma kinder mot min kind. Inga rufsiga barn ropar efter morgonmål och vägrar klä på sig. Jag smyger ut i natten med en smörgås jag lagat kvällen innan. Men det är bara för en tid. Efter nyår blir det igen dags att hitta på något nytt.
Själva jobbet är roligt och arbetskamrarerna verkar som ett bra gäng, men arbetstiderna är inte helt kloka. Jag jobbar fem dagar i veckan kl 6-10. Idag har jag stigit upp kl 04.00. Det ledsamma är att jag inte ser barnen på morgonen. Jag får inget mys och inga varma kinder mot min kind. Inga rufsiga barn ropar efter morgonmål och vägrar klä på sig. Jag smyger ut i natten med en smörgås jag lagat kvällen innan. Men det är bara för en tid. Efter nyår blir det igen dags att hitta på något nytt.
